För många spelare i laget var detta första cupen med övernattning och spelschema som sträcker sig över flera dagar. 

Vi har ett lag med flera spelare som visar upp spetskompetens i både skott, passningar, spelförståelse och vilja. Hemma kan vi dominera på meriten av dessa spelare och ofta räcker det för att vi ska bryta ner motståndet och laget ska vinna matcherna. Men på cuper som denna så räcker det inte hela vägen. 

De matcher vi vinner ska vi vinna. Vi spelar på och gör mål, vilket också gav två spelare i vårt lag utnämningen matchens lirare. Grattis Lorent och Adem.

Vi har ett par spelare som vägrar att vika ner sig och det bevisades verkligen i matcherna som slutade oavgjort. När laget hackade så fanns iallafall viljan kvar. Vi spelar oavgjort mot Team Select Norway, över två matcher, vilka kommer först i cupen men vi får sedan storstryk mot lag som dom har vunnit över.

Förlusterna talar för sig själva.  När laget hackar och vi har kört slut på vattenbärarna blir vi brutalt påminda om att det finns en värld utanför Göteborg och siffrorna springer i väg. Vi möter på lag som är så bra och jämna att vi inte ens märker när de byter spelare för spelet bara fortsätter i samma tempo och kvalité. Vi tvingas flera gånger möblera om i våra positioner för att täppa till där det uppstår luckor eller där vi helt enkelt blir utspelade. 

Det är tyvärr en sanning som vi får leva med, men vi saknar kontinuerlig matchning mot bra spelande lag i vår egen ålder. Vi försöker få till matchning med bra motstånd, oftast mot äldre spelande lag, men det blir mer en fysisk utmaning än spelutvecklande. När vi åker 30-60 mil på cuper där motståndet är riktigt bra och i vår egen ålder (eller yngre/BP spelade med P11) märker vi hur långt före vissa lag är i att hålla ett jämnt och högt tempo och hur alla i laget förstår sina positioner samt vårdar bollen både i tanke och med fötterna. 

Vissa av våra spelare är redo för utmaningar som denna och detta är exakt vad som behövs för deras fortsatta utveckling. För andra spelare så är detta den första kontakten med riktigt motstånd och prestationskrav då laget är i behov av att alla spelare kan leverera på sina positioner och spela utifrån de instruktioner de får. Det kan bli för svårt. Oftast är det ju bara målvaktens missar som är uppenbara och som "alla" ser. Helst om vi vinner. Här synades allt, skoningslöst. En ny känsla för många tror jag, men en nyttig läroläxa för alla. 

Vi har ett bra lag, men vi behöver bättra på flera saker inför nästa cup. Inte bara på plan utan utanför. Sömn, matvanor, rutiner, disciplin är inget som magiskt dyker upp kvällen innan cup, det är något som ska sitta över tid. För att klara av sådana här utmaningar så räcker det inte med att bara dyka upp. Man dyker upp taggad, fokuserad och utvilad. Nöjer man sig med att bara bli uttagen, tror att man har en "säker" plats och sedan gäspar sig igenom taktikgenomgång så har man tänkt fel. Det finns alltid någon som är villig att göra det du inte gör, som gör det just nu.

Precis som med fotbollskunskaperna, du går på träning för att få kunskap och utvecklas men det är hemma på gårdsplan som du verkligen lär dig att spela. Sitter inte passningen, då spelar inte position någon roll. Man får nöta in vanor och rutiner som man får nöta in allt annat.

Vi kämpar vidare....

Tränarna